Den 50-årige Alonso Quijano, som förläst sig på riddarromaner och ger sig ut i världen för att söka äventyr. Han kallar sig själv Don Quijote av la Mancha och sin magra häst Rocinante. Han behöver en hjärtats dam i vars namn han ska utföra sina bedrifter. Det blir grannflickan Aldonza Lorenzo som han döper om till Dulcinea av Toloso.
Flickan själv har ingen aning om detta. Don Quijote måste också ha en vapendragare, och denna roll får den kortväxte Sancho Panza, en fattig bonde i grannskapet. Så drar detta omaka par ut på äventyr.
Fantasivärld
Don Quijote lider av överskott på mening, allt blir betydelsebärande i hans fantasivärld. Därför angriper han dödsföraktande väderkvarnar, fårhjordar och forkarlar.
Han ”slaktar” värdshusvärdens vinsäckar tills golvet är täckt av ”blod”, han hittar en förtrollad båt och är nära att krossas i en kvarnränna. Sancho Panza betraktar nyfiket, förskräckt, bekymrat och medlidsamt äventyren. Don Quijote blir en symbol för idealistens kamp och Sancho Panza sinnebild för realisten.
Foto copyright © Kent Hefvelin / Min ca 20cm
höga Don-Quijote staty tillverkad i gjutjärn
på en konstskola i Ryssland / Inzoomad under
några sekunders exponering för att få fram
liv och rörelser i hans berättande.
Foto copyright © Kent Hefvelin / De kyssande molnen i månsken får symbolisera Don Quijote och hans fantasi om kärleken till grannflickan Aldonza Lorenzo. / Bilden tagen på besök vid ett naturreservat nära Tullgarns slott.
Foto copyright © Kent Hefvelin / Under sitt vandringtåg slogs Don Quijote med väderkvarnar / Bild från Öland 2008
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar